En skitdag

kl 9.30 Kaffedax på jobbet, sätter mig längst bort från kylsåpet och säger till kollegan att jag behöver mitt ägg. JA jag är en sån som äter ägg till kaffet och alltid bär runt på äggmellanmål. När de där söta banan förvaringarna kom blev jag hoppfull och tänkte att snart kommer det små söta äggboxar att ha i handväskan, men nepps inget sånt ännu. (om jag har missat det får du hemskt gärna säga till)

kl 9.45 har jag ätit upp mitt ägg druckit ur kaffet och står och rotar runt i baggen och vad hittar jag där om inte ….mitt ägg!!! Vad är det jag just har stopat i mig då ? Jo ett en månaders gammalt ägg. Herreguud!!!! Nu dör jag äggdöden. Ser för min inre syn när jag kommer in till akuten och det är någon av mina f.d. kollegor som tar emot mig och jag ska förklara att jag nog i misstag ätit ett gammalt ägg. Blev lite kärleksfullt mobbad för mina ägg där under åren jag åt ägg till kaffet i deras kafferum. (tröstar mig med att mer än halva personalen är ny och att det inte kommer att hända)

Kl 10.00 Min kollega och jag har googlat oss till de mest konstiga saker om ägg men vet fortfarande inte om jag kommer att överleva. Men det vi vet är att om jag lever om 4h är det lugnt.

Kl 13.45 firar vi med kaffe. Jag lever och mår bra, antingen har jag plåtmage (vilket jag inte har, blivit matförgiftad på resor x flera), eller så är int gamla ägg så farliga.

Kl 15.15 står i kaffekön på cafet (ska fortsätta jobba hemma efterrsom chauffören slutar nu) Chaffisen behöver kaffe och jag ser att cafet har sockerfria dadelbollar som jag har köpt där förut. Tänker att nu är det läge för lite tröst mat. Köper och åker.

Kl 15.25  Nånstans före Sandåsen biter jag en tugga av en dadelboll och lutar mig tillbaka, släpper ner axlarna, tänker vilken jäkla dag . Företagshälsovårdar besöket i morse var inte heller någon hitt. jag hade dåligt spirometriresultat (äter astma medicin) och blev uppringd för vidare uppföljning. Sen hade jag ÄTIT frukost så de kunde inte ta lab. Vilket betyder nytt besök. Skäms.

Kl 15.26 Sticker i hela munnen, tungan och sprider sig som en matta till halsen, kliar. Frågar chaffisen om det var nötter i bollarna. Hon har inte smakat. Men jag har köpt där förut och frågat, de innehåller INTE nötter. Om inte receptet varierar. Det gör det nog för nu bränner det i hela munnen och jag börjar få lätt panik. Chaffisen frågar om vi ska vända eller ringa 112? NEJ hela jag protesterar det här händer inte. Säger att det säkert är till största del rädsla. Säger att jag ska andas och lugna ner mig, kikar på klockan och ser att vi hinner till eget HVC innan de stänger kl 16. Behöver säkert bara antihistamnin och kortison. Nu känns det tjockt i halsen också, jävlar. Viker ner spegeln och kikar, är nog röd och svullen men inte farligt…ännu. Långa djupa andetag och jag tycker att det lättar men i stället har det flyttat sig till läpparna. Viker ner solskyddet igen och ser att min nedre läpp är svullen och konstig. Saklig håll dig saklig kvinna säger jag till mig själv. Förbannar det faktum att min epipen dels gått ut i datum och dels ligger hemma, gud vet var. Jag har inte haft en reaktion på lääänge. Lovar mig själv att NU är det slut med det . Inget kan vara viktigare en egen hälsa. Skäms igen.

Kl 15.50 Kommer in till hvc skäms när jag förklarar vad som hänt. Tycker redan att allt känns bättre bara för att jag ser sköterskorna. Får antihistamin och kortisonspruta. Sitter på britsen och letar numret till gymägaren Annica. Har kommit på att jag har en sådär nästan 20 yogisar som ska yoga i kväll. Funderar ännu om jag inte sku fixa det i kväll i alla fall. Men inser det absurda i att jag skulle göra det verkligen, skäms över att jag ens tänker tanken. Ringer. Sen visar det sig att världens bästa vikarie kan hoppa in och allt löser sig. INGEN jag upprepar INGEN är oumbärlig. Så fina kollegor man har.

kl 17.00 Får sms av kollegan som kommenterat att nu vet vi att nötter är värre än gamla ägg….Jag har självklart klagat i ett lååångt SMS över den här jvla dagen.

kl 20.30 Ligger i sängen somnar som en sten och vaknar kl 6.00 i dag på morgon. Som ny.

En dag jag inte vill ha tillbaka men som jag lärt mig mycket av…tror jag. Sen har jag insett att jag skäms mycket över konstiga saker. Något att fundera mera på.

Nu ska jag gå ut i den nya dagen för ett jobbmöte på ett Cafe, ..om jag kommer att ta en dadelboll? Svar Nej! Någonstans långt bak viskar en elak liten röst till mig att det egentligen är sockerstrejkens fel…allt.

 

 

 

 

Annonser

10 thoughts on “En skitdag

  1. Oj, he va naa 😉 en lärorik dag detdär
    Och nej du nån dadelboll på cafe blir det inte idag Marica. Nötallergi här å.
    Kram på dig!
    Vi ses. Snart. 🙂

    Gilla

  2. Åh fy vad hemskt! Tur att det gick bra och jag vet hur det är med yogaklasserna man vill liksom aldrig ställa in även om man är dödssjuk..men sist jag var hes ställde jag in i allafall, bäst för alla..Kram

    Gilla

  3. Stackars dig! Har för övrigt varit med när olika familjemedlemmar fått anafylaktiska chocker, superotäckt! Skönt att du mår bättre. Kram

    Gilla

    1. Jo det är ju ganska vanligt med allergier och speciellt nötallergi. Det skrämmer också att man säger att det blir värre för varje reaktion.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s